góbast (-a -o) adj. che ha forma di fungo, fungiforme; poroso:
gobast kamen pietra porosa
anat. gobasta zgradba kosti struttura porosa delle ossa
arhit. gobast steber colonna rastremata
Zadetki iskanja
- hotelsk|i [é] (-a, -o) hauseigen, Hotel- (bar die Hotelbar, gost der Hotelgast, mesto die Hotelstadt, račun die Hotelrechnung, zgradba der Hotelbau, kuhinja die Hotelküche, nalepka der Hotelaufkleber, postelja das Hotelbett, restavracija das Hotelrestaurant, soba das Hotelzimmer, šola die Hotelfachschule, zmogljivosti die Hotelkapazität)
- industrijsk|i (-a, -o) proizvodnja: fabrikmäßig, industriemäßig, industriell; Industrie- (gigant der Industriegigant, hrup der Industrielärm, koncern der Industriekonzern, odpadki množina der Industriemüll, proizvod das Industrieerzeugnis, das Industrieprodukt, proletariat das Industrieproletariat, raziskovalni institut das Industrieforschungsinstitut, standard die Industrienorm, tir das Industriegleis, doba das Industriezeitalter, država der Industriestaat, gošča der Industrieschlamm, lokacija der Industriestandort, pokrajina die Industrielandschaft, proizvodnja Industrieproduktion, psihologija die Industriepsychologie, sociologija Industriesoziologie, velesila die Industriemacht, zgradba der Industriebau, železnica die Industriebahn, odplake množina, Industrieabwässer množina, mesto die Industriestadt, podjetje das Industrieunternehmen, območje das Industriegebiet)
- jezik2 [ê] (jezik|a, -a, -i)
1. narodni, mednarodni: die Sprache, -sprache (ciganski Zigeunersprache, ciljni Zielsprache, delovni Arbeitssprache, deželni, državni Landessprache, državni Staatssprache, izhodiščni Ausgangssprache, kentumski Kentumsprache, konferenčni Konferenzsprache, manjšinski Minderheitensprache, materni Muttersprache, občevalni Umgangssprache, originala Originalsprache, pomožni Hilfssprache, satemski Satemsprache, sodni Gerichtssprache, sporazumevalni Verkehrssprache, substratni Substratsprache, svetovni Weltsprache, svetovni pomožni Welthilfssprache, tuji Fremdsprache, učni Unterrichtssprache, uradni Amtssprache, uradovalni Verhandlungssprache)
mrtev jezik tote Sprache
naravni jezik natürliche Sprache
umetni jezik Kunstsprache, künstliche Sprache, synthetische Sprache
živ jezik lebende Sprache
narodni jezik die Volkssprache
standardni jezik die Standardsprache/Nationalsprache
ljudski jezik der Volksmund
|
… jezika Sprach-
(analiza die Sprachanalyse, čistost die Sprachreinheit, filozofija die Sprachphilosophie, kritika die Sprachkritik, mojster der Sprachkünstler, normiranje die Sprachnormung, nepopolno obvladanje die Sprachschwäche, obvladanje die Sprachbeherrschung, opis die Sprachbeschreibung, sociologija die Sprachsoziologie, spreminjanje der Sprachwandel, struktura die Sprachstruktur, uporabnik der Sprachbenutzer, zgodovina die Sprachgeschichte, zgradba der Sprachbau)
… jezika/jezikov
(študij das Sprachstudium)
za jezik:
(skrb za jezik die Sprachpflege)
jezikov:
(družina die Sprachfamilie, mešanica das Sprachgemisch, poznavalec der Sprachkenner, der Sprachkundige, biti poznavalec sprachkundig sein, znanje die Sprachkenntnis)
govorec jezika der Sprachteilnehmer
naravni govorec jezika der Muttersprachler
obvladati/znati jezik sprachkundig sein
ne obvladati jezika/ne znati jezikov sprachunkundig sein
govoriti dva jezika/tri/štiri jezike zweisprachig/dreisprachig/viersprachig sein
govoriti več jezikov mehrsprachig sein
govoriti drug jezik anderssprachig sein, figurativno eine andere Sprache sprechen
govoriti isti jezik die gleiche Sprache sprechen (tudi figurativno)
2. posebni: die Sprache, -sprache (knjižni Hochsprache, Schriftsprache, cerkveni Kirchensprache, dijaški Schülersprache, literarni Literatursprache, lovski Jägersprache, Weidmannssprache, metaforični Bildersprache, papirnat Kanzleisprache, pesniški Dichtersprache, pisarniški Kanzleisprache, pogovorni Umgangssprache, posebni Sondersprache, pomorščakov Seemannssprache, pravni Rechtssprache, sodobni Gegenwartssprache, skrivni Geheimsprache, splošni Gemeinsprache, standardni Standardsprache, strokovni Fachsprache, svetopisemski Bibelsprache, študentovski Studentensprache, uradniški Beamtensprache, vsakdanji Alltagssprache, vulgarni Vulgärsprache, vzorčni Mustersprache, znanosti Wissenschaftssprache)
3. negovorni: die -sprache (kretenj Gebärdensprache, programski Programmiersprache, simbolni Symbolsprache, strojni Maschinensprache, znakovni jezik gluhonemih Taubstummensprache)
|
figurativno molčati v vseh jezikih in sieben Sprachen schweigen
| ➞ → materni jezik, ➞ → tuji jezik - kam|en moški spol (-na …)
1. snov: der Stein
dragi kamen der Edelstein
poldragi kamen der Halbedelstein
2. kos: der Stein, der Steinbrocken; (skala) der Fels
3. kemija der -stein (bakrov Kupferstein, vinski Weinstein)
lužni kamen das Ätznatron
4. gradbeništvo, arhitektura der -stein (miljni Meilenstein, naravni Naturstein, zidava iz naravnega das Naturstein-Mauerwerk, nosilni Tragstein, oporni Kragstein, sklepni Schlussstein, spodnji Bodenstein, temeljni Grundstein, umetni Kunststein, vogalni Eckstein, začetni Anfängerstein, der Anfänger, zaključni der Schlussstein, zgornji der Läuferstein)
zgradba iz kamna der Steinbau
5. tehnika der -stein (brusni Schleifstein, Ölstein, mlinski Mühlstein, spajkalni Lötstein)
vijak za kamen die Steinschraube
sveder za kamen der Steinbohrer
6. medicina der -stein (sečnika Blasenstein, ledvični Harnstein, Nierenstein, zobni Zahnstein, žolčni Gallenstein)
operacija kamna die Steinoperation
tvorba kamna die Steinbildung
7. religija
krstilni kamen (krstilnik) der Taufstein
8.
rastlinstvo, botanika živi kamni Lebende Steine
9.
kamen modrih Stein der Weisen
kamen spotike Stein des Anstoßes, ovira: Stolperstein
preizkusni kamen Prüfstein
10.
težak kot kamen steinschwer
trd kot kamen steinhart, knochenhart
spati kot kamen schlafen wie ein Klotz
vreči prvi kamen na koga den ersten Stein (auf jemandem) werfen
ne bo ostal kamen na kamnu es wird kein Stein auf dem anderen bleiben
komu pade kamen od srca ein Stein/eine Zentnerlast fällt (jemandem) vom Herzen
jokati, da bi se še kamen omečil weinen, [daß] dass es einen Stein erweichen könnte
kaplja na kapljo kamen izdolbe steter Tropfen höhlt den Stein - kapelica samostalnik
(majhna verska zgradba) ▸ kápolnakapelica s kipom ▸ kápolna szoborralkapelica z oltarjem ▸ kápolna oltárralmaša v kapelici ▸ mise a kápolnábankapelica na razpotju ▸ kápolna a keresztútonkapelica na pokopališču ▸ temetői kápolnakapelica v vasi ▸ kápolna a falubankapelica ob cesti ▸ kápolna az út menténobnovljena kapelica ▸ felújított kápolnavaška kapelica ▸ falusi kápolnagrajska kapelica ▸ várkápolnaspominska kapelica ▸ emlékkápolnaobcestna kapelica ▸ útmenti kápolnalesena kapelica ▸ fakápolnazgraditi kapelico ▸ kápolnát építpostaviti kapelico ▸ kápolnát állítblagoslovitev kapelice ▸ kápolna felszentelése - kémičen (-čna -o) adj. chimico:
kemična zgradba struttura chimica
kemični pojav fenomeno chimico
kemična sestava tal, vode composizione chimica del terreno, dell'acqua
kemično gnojilo concime chimico
kemična industrija, tovarna industria, fabbrica chimica
kemična analiza analisi chimica
gosp. kemična čistilnica (laboratorio di) lavaggio a secco
kemična prvina elemento chimico
kemična reakcija reazione chimica
kemični inštitut istituto chimico
kemični inženir chimico
kemični laboratorij laboratorio chimico
kemični svinčnik biro - kitic|a1 moški spol (-a …) die Strophe
nibelunška kitica Nibelungenstrophe
zgradba kitic der Strophenbau - kitičn|i (-a, -o) strophisch
kitična zgradba die Strophenform - klinker moški spol (-ja …) gradbeništvo, arhitektura der Klinker, der Klinkerstein
… iz klinkerja Klinker-
(tla der Klinkerboden, zgradba der Klinkerbau) - Kolosej samostalnik
arhitektura (zgradba v Rimu) ▸ Colosseum
Leta 80 našega štetja so v Rimu zgradili sloviti kolosej, ki je sprejel nad sto tisoč gledalcev in v katerem so bili gladiatorski boji. ▸ I. sz. 80-ban építették fel a híres Colosseumot, amely több mint százezer nézőt tudott befogadni és gladiátorviadalok színhelye volt. - kóst (-í) f
1. anat. osso (f pl. ossa, m pl. ossi):
človeške kosti ossa (umane)
živalske kosti ossi (animali)
kratke, podolgovate, sploščene kosti ossa corte, lunghe, piatte
prelom kosti frattura di un osso
pes gloda kost il cane rode un osso
pren. prežati na vsako besedo kakor pes na kost vagliare attentamente ogni parola
pren. biti sama kost in koža essere tutto pelle e ossa, magro come la quaresima
pren. pognati komu strah v kosti mettere paura a qcn.
pren. mraz, ki gre do kosti un freddo cane
pren. obirati koga do golih kosti tagliare i panni addosso a qcn.
pren. preštevati komu kosti rompere le ossa a qcn.
2. bot. (koščica sadu) nocciolo
3. (pl. pren. ossa)
vse kosti ga bolijo gli dolgono tutte le ossa
tu ležijo kosti padlih borcev qui giacciono le ossa dei caduti
kost (suhec) uomo scheletrito
anat. bedrna kost (stegnenica) femore
vet. divja, mrtva kost ganglio
anat. kost sramnica pube
med. fisura kosti fessura dell'osso
anat. gobasta zgradba kosti struttura spugnosa dell'osso
križna kost (križnica) osso sacro
obl. vzorec ribja kost disegno a spina di pesce
4.
ribja kost lisca, spina di pesce
sipina kost osso di seppia
5. zool. (material) osso:
ribja kost osso di balena
slonova kost avorio - kôsten (-tna -o) adj. di osso, delle ossa, osseo:
med. kostni zlom frattura ossea
kostna zgradba struttura ossea
med. kostni rak cancro osseo
med. kostna tuberkuloza tubercolosi ossea
petr. kostna breča breccia ossifera
biol. kostna medceličnina sostanza ossea intercellulare
agr. kostna moka farina d'ossa
anat. kostni mozeg midollo osseo
kostna grčica tubercolo
med., pog. kostna zdebelina soprosso
med. kostna bolezen osteopatia
kostni tumor osteosarcoma - kultn|i (-a, -o) kultisch, kult- (film der Kultfilm, jezik die Kultsprache, ples der Kulttanz, podoba das Kultbild, zgradba der Kultbau, mesto die Kultstätte)
- kupol|a1 ženski spol (-e …) gradbeništvo, arhitektura die Kuppel, der Kuppelbau; (kupolasta streha) das Kuppeldach; -kuppel (glavna Hauptkuppel, viseča Hängekuppel, na trompah Trompenkuppel)
figurativno meglena kupola nad mestom: die Dunstglocke
gradbeništvo, arhitektura cerkev/zgradba s kupolo die Kuppelkirche/ der Kuppelbau - kúpolast (-a -o) adj. cupoliforme, a cupola:
kupolasti obok volta cupoliforme
kupolasta zgradba cupola, cuba - kváriti (-im)
A) imperf. ➞ pokvariti
1. guastare, tarlare:
kvariti dobro razpoloženje guastare il buon umore
2. guastare, rovinare; deturpare; logorare; inquinare (tudi pren.):
nikar (si) ne kvari oči non rovinarti gli occhi
betonska zgradba kvari pokrajino un casone di cemento deturpa il paesaggio
B) kváriti se (-im se) imperf. refl. guastarsi, deteriorarsi, alterarsi:
v vročini se hrana kvari col caldo il cibo si guasta
vreme se kvari il tempo si guasta, si mette al peggio - ladjedelnica samostalnik
1. (podjetje) ▸ hajógyárdirektor ladjedelnice ▸ hajógyár igazgatójalastnik ladjedelnice ▸ hajógyár tulajdonosazgraditi v ladjedelnici ▸ hajógyárban megépítizdelati v ladjedelnici ▸ hajógyárban gyártDanes ladjedelnica dobro posluje in ima za več let naprej prodano svojo proizvodnjo. ▸ Ma a hajógyár jól működik és több évre előre értékesítette gyártási kapacitását.
2. (zgradba) ▸ hajógyár
Številni lastniki postavijo svojo jahto v skladiščni del ladjedelnice, kjer je ponoči pod pasjim varstvom. ▸ Sok tulajdonos a jachtját a hajógyár raktárában helyezi el, amelyet éjszaka kutyák őriznek. - ležáti être couché (ali étendu, allongé) , reposer
zgradba (krajevno) être placé (ali situé); (o ljudeh in stvareh) se trouver, reposer, être, gésir
vse križem ležati être pêle-mêle, être en désordre
bolan v postelji ležati garder le lit, être alité
na dlani leži c'est évident
mesto leži severno od la ville est située au nord de
globoko ležeče oči yeux enfoncés dans les orbites
poštno ležeče (en) poste restante
tiskati ležeče imprimer en cursive - longitudinal|en (-na, -no) longitudinal
longitudinalno valovanje fizika Longitudinalwellen množina, Längswellen množina
longitudinalna zgradba gradbeništvo, arhitektura der Langbau